Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Könsroller gjorde Kalpana Rao Hulluru intresserad av kvinnofrågor

Nyhet: 2015-05-28

Under fyra veckor gästas institutionen av Dr. Kalpana Rao Hulluru från Pondicherry University i Indien.

Du är specialiserad på amerikansk och kanadensisk litteratur, litteratur skriven av kvinnor och feministteorier. Vilka specifika områden har du forskat på?

Jag är intresserad av hur kvinnliga författare skildrar problem och ängslan. När jag var i Kanada tittade jag på noveller skriva av Alice Munro och den indiska författaren Shashi Deshpande. Alla sa till mig att dessa två kvinnor var så olika att det inte var någon idé att studera dem samtidigt, och att en jämförande studie mellan dem var tveksam. Men när jag började jobba insåg jag att trots det faktum att dessa två kvinnor var väldigt olika, tycktes båda vara besvärade av sin situation. Även den kanadensiska författaren Alice Munro skrev om roller – rollen som mamma, dotter eller fru – och förväntningarna från samhället. Det var väldigt svårt för henne att vara bara en kvinna.

– Det tyckte jag var väldigt intressant, för jag hade hört så mycket om att utvecklingen i västvärlden låg så långt framme och att kvinnor där gavs så mycket utrymme, men när jag var i Kanada märkte jag att kvinnor där också har många problem – till exempel våld mot kvinnor. Det stämmer inte att bara för att ett land ligger långt framme, så har kvinnor det bättre på ett eller annat sätt. Det är något jag är väldigt intresserad av, och varje gång jag tittar på litteratur skriven av kvinnor försöker jag utforska den typen av bakgrunder.

Hur blev du intresserad av kvinnolitteratur och kvinnofrågor?

– Förmodligen på grund av min egen bakgrund. Jag hade en ganska liberal uppväxt, och blev uppfostrad i ett hem där det inte fanns några begränsningar på grund av kön. Ända tills jag var 24 eller 25 år upplevde jag ingen stor skillnad mellan män och kvinnor. Men när jag gifte mig föll det sig så att det blev ett ganska konservativt arrangemang, och jag hamnade i en miljö som var väldigt olik den bakgrund jag kom ifrån. Plötsligt fanns det många restriktioner i hemmet, vilket var nytt för mig och jag fick kämpa med det. Jag började tänka att jag borde titta mer på kvinnofrågor.

– Efter att jag hade gift mig flyttade vi långt bort, till nordöstra Indien, och där upptäckte jag att många kvinnor hade liknande problem efter att ha gift sig. Alla verkade tänka att de på ett eller annat sätt hade förlorat sin identitet efter giftermålet. Det var väldigt intressant för mig att upptäcka eftersom jag i viss mån kunde förstå deras situation. Det var troligen det som gav mig den bakgrunden. Sedan dess har jag försökt att koncentrera mig på kvinnofrågor och feministstudier, även om västvärldens feministforskning är väldigt olik det som Indien förmodligen behöver. Ändå – det var en bra öppning för min del.

Du har använt en svensk författare i din undervisning: Stieg Larsson och hans Män som hatar kvinnor. Vad tyckte studenterna om boken?

– Först var de entusiastiska. Många av dem hade sett filmen, och de var väldigt entusiastiska över den här unga kvinnan som kan göra saker på egen hand, hacka och så. Kvinnan har ett självständigt sätt att se på världen, och det är något som studenterna önskar kunna göra. Men när vi började läsa boken och titta närmare på den dök många problem upp. Varje kapitel hade en liten inledning, där det till exempel kunde stå att 65 procent av kvinnorna i Sverige har upplevt våld, och si och så många kvinnor har blivit våldtagna. Jag bad studenterna titta på dessa texter, och då började de bli väldigt besvärade. De undrade ”händer det här verkligen i Sverige?”. De såg framför sig ett land med massor av frihet och rättigheter för kvinnor, så det blev frågor kring det.

Du stannar i Göteborg i fyra veckor. Vad har du för planer?

– Jag kommer att delta i två seminarier, varav ett handlar om en bok som har skapat mycket ilska. Boken heter One part woman och är skriven på tamil. När den översattes till engelska blev den bannlyst och en del hinduer eldade upp boken. Författaren blev så besvärad av det här att han bestämde sig för att aldrig mer skriva. Ett av mina seminarier kommer att fokusera på kontroversen kring den boken.

Varför blev de så arga över boken?

– Den har ett stycke om tillfälligt sex, vilket vissa tycker är fel. Men det ska vara en stor brasklapp kring det, för hinduismen är stor och vad man tycker växlar från grupp till grupp. Mitt andra seminarium kommer att handla om kultur och identitet ur ett postkolonialt perspektiv. Jag kommer inte bara att titta på Indien utan även på länder som Sri Lanka, Bangladesh, Nepal och Pakistan. Det seminariet härrör ur ett intresse jag utvecklade när jag var vid University of Alberta, Edmonton. Där handleddes jag av professor Stephen Slemon, en postkolonial kritiker som influerade mina studier av kultur, identiteter och postkoloniala perspektiv.

Vad tycker du om Göteborg hittills?

– Jag har inte sett så mycket än, men det lilla jag har sett älskar jag verkligen! Jag tycker om kollektivtrafiken här, för jag har varit i USA och har man inte bil där är det svårt att ta sig runt. Dessutom har den akademiska miljön varit väldigt välkomnande på ett sätt som jag inte ser på samma sätt hemma. Öppenheten på arbetsplatsen är något som jag verkligen uppskattar.

– Andra dagen jag var här tog jag en riktigt lång promenad, och folk var extremt hjälpfulla. Jag visste inte var jag var, men jag visade dem kartan och sa vart jag ville gå, och alla försökte verkligen hjälpa mig. När de inte visste, så ringde de någon och frågade hur de skulle hjälpa mig! Det var väldigt fint gjort.

 

Vid Pondicherry University är Dr. Kalpana Rao Hulluru associate professor vid den engelska institutionen.

 

Fredagen den 29 maj klockan 15.15–17 håller Kalpana Rao Hulluru i seminariet Religion, Literature and Freedom of Speech. Fokus kommer att ligga på författaren Perumal Murugan och hans roman One Part Woman (utgiven på engelska 2014). Seminariet hålls i sal E322.

Onsdagen den 10 juni klockan 14.15–16 håller Kalpana Rao Hulluru i ett Högre seminarium med rubriken Identity and Culture: Postcolonial Perspectives in Select South Asian Literature. Även det seminariet äger rum i sal E322.

Båda seminarierna är öppna för alla.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gig.gu.se/nyheter/n//konsroller-gjorde-kalpana-rao-hulluru-intresserad-av-kvinnofragor.cid1307636
Utskriftsdatum: 2017-12-17