Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så får du pengar för din forskning

En forskningsansökan ska inte vara en detektivroman. Arbeta långsiktigt med att bygga upp ett internationellt nätverk. Det är två tips för att få till en framgångsrik genusforskningsansökan.

Centrum för genusforskning, GIG, vid Göteborgs universitet har som ambition att arbeta fram en tvärvetenskaplig programansökan under 2014. Därför samlade GIG en panel av forskare 24 november 2013 för att under ett seminarium diskutera hur genusforskare kan bli bättre på att dra in forskningsmedel och vilka särskilda utamningar som finns inom ett tvärvetenskapligt forskningsfält.

Alla var överens om att det är viktigt att planera i god tid och att tänka långsiktigt. Med ökade krav på internationalisering är det dessutom viktigt att arbeta långsiktigt på sitt internationella nätverk och att också söka pengar specifikt för det.

Bygg upp internationellt nätverk

- Jag är helt övertygad om att internationaliseringskraven kommer att öka framöver, sade Abby Peterson, som är professor i sociologi. Då måste vi hitta fyndiga sätt att bygga upp nätverk.

- Det går olika trender i forskningspolitiken och pendeln svänger fram och tillbaka, sade Rangnar Nilsson, handläggare vid Göteborgs universitets forsknings- och innovationservice. Även om internationaliseringstrenden skulle gå ner så har man nytta av en sådan investering. De fält som har en sådan dynamik har fördelar. I forskningsämnen där man arbetar mer ensam finns inte samma dynamik som man kan använda när man söker medel.

- Genusforskningen med sin framväxt ur kvinnorörelse och aktivism står relativt väl när det gäller internationalisering jämfört med andra ämnen inom till exempel humaniora, sade Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet.

Panelen konstaterade att det finns en starkare tradition inom naturvetenskap och teknik att bygga upp internationella nätverk och skicka postdokforskare till varandra. Abby Peterson som har stor erfarenhet av att arbeta med postdokansökningar betonade handledarens ansvar för sina doktorander även efter disputation.

- Handledaren är en del av ett nätverk och då är det viktigt att handledaren går i god för den som ansöker om postdok. Vi behöver hjälpa doktorander vidare. Kanske vi själva bär en del av ansvaret för att genusforskare inte får pengar till dessa tjänster.

De forskare som en gång har gått vidare till något universitet i ett annat land kan komma tillbaka och ta med sig värdefulla erfarenheter. Det är viktigt att upprätthålla hålla kontakten med dem, sade Rangnar Nilsson.

- Det går att söka pengar för att bjuda in gästforskare. Det är ett sätt att hålla sina nätverk levande.

Forskningsansökan ingen detektivroman

Vad hade då forskarna för råd för den forskare som har ett bra internationella nätverk och som vill öka på sina chanser att få forskningsansökan beviljad? Och hur var det med rådet att inte skriva en detektivroman?

- Du måste planera för en ansökan långt i förväg, sade Abby Peterson. Originalitet är viktigt. Vi kräver det på vår institution redan på uppsatsstadiet. Teori är inte oviktigt, men sätt inte krutet där. Metoden är viktigare. Det är viktigt att en utomstående kan förstå den.

Flera i panelen betonade tydligheten i forskningsansökan. Det måste framgå redan i första stycket vad forskningsfrågan är.

- Hur många ansökningar har jag inte läst där forskningsfrågan kommer först på sidan tre, sade Abby Peterson. Det är ingen detektivroman som man skriver. Jag läser gärna detektivromaner men inte i vetenskapliga sammanhang.

- 90 procent av alla utkast jag läser kräver åtta-tio sidors läsning innan man vet vad ansökan handlar om, sade Rangnar Nilsson. Det är väldigt mycket bakgrundsskrivande som kanske den som ansöker behöver skriva för sig själv, men som måste strykas ner i ansökan.

- När din ansökan läses ska du räkna med att det är nummer nio eller tio den dagen för den som läser den. Han eller hon börjar bli trött och kaffemaskinen är trasig. De måste ändå kunna läsa och förstå den. Det är en märklig publik man skriver för. Det är både forskare som förstår vad man håller på med och andra som kommer mer utifrån. Alla måste övertygas.

Svårt bedöma tvärvetenskap

En särskild utmaning för genusforskare är att de ofta verkar inom ett tvärvetenskapligt område. Då är det inte alltid säkert att forskningsansökan bedöms av kompetenta forskare som kan området.

- För mig är det en självklarhet att genusforskningen är tvärvetenskaplig, sade Ulf Mellström. I relation till strukturer inom humaniora/samhällsvetenskap inom Vetenskapsrådet, som fortfarande är väldigt ämnesdisciplinärt, kan det bli friktion. Men i relation till exempelvis Myndigheten för samhällsberedskap så premierar de tvärvetenskap. Så det är beroende av vilken finansiär man vänder sig till.

- Vetenskapsrådet vet att de inte kan hantera tvärvetenskap, sade Rangnar Nilsson. De arbetar med det, men det är svårt.

Hur framgångsrik tvärvetenskaplig forskning är i konkurrensen om forskningsmedel beror enligt henne på dels finansiärens ambition i utlysningen och dels på om beredningsgruppen kan hantera och bedöma tvärvetenskap.

- I den kommande europeiska forskningspolitiken, Horisont 2020, är de så kallade samhälleliga utmaningarna formulerade så att det ska finnas utrymme för tvärvetenskap. Det är uttalat att man inte kan få pengar om man inte har ett tvärvetenskapligt angreppssätt. En klimatforskare måste ha med forskare som kan belysa vilka samhälleliga konsekvenser klimatförändringarna får.

Ta det inte personligt

Det är ovanligt att forskare får pengar redan vid första försöket. Hur hanterar man ett avslag på ansökan? ”Går till krogen” och ”bryter ihop och kommer igen” var två förslag från panelen.

- Jag fick pengar på en ansökan först efter fjärde försöket, sade Ulf Mellström. Men jag tycker att den fjärde ansökan var en mycket bättre ansökan vad gäller att sammanfatta forskningsområdet, metoden och idén.

- Man får vara kär i sin idé, vara ihärdig och inte ta det alltför personligt. Många av oss har investerat emotionellt och personligt i forskningen. Men man får ta det lite instrumentellt och se hur man ska kunna gå vidare.

- Hos oss säger vi att man får ansöka om forskningsmedel sju-åtta gånger för att få pengar till ett projekt, sade Ulla Eriksson-Zetterquist, professor företagsekonomi och föreståndare för Gothenburg Research Institute. Det gäller också att se hur vissa delar av projektet bedöms som positivt, även om man inte får pengar. Det ger motivation att fortsätta att ansöka.

Text: Bosse Parbring, publicerad i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2017-04-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?