Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Uppskjutet barnafödande bland kvinnor minskar lönegap

Nyhet: 2015-06-01

Går vi mot ökad ekonomisk jämställdhet i Sverige? Ja, i vissa avseenden. Samtidigt finns andra krafter, som bromsar eller verkar i motsatt riktning. Åsa Löfström menar att kvinnorna har gjort vad de kan för att komma upp i samma löner som männen. Nu är det dags för nästa fas – att män tar mer ansvar för barnen. Anita Nyberg lyfter fram betydelsen av den ekonomiska politiken. På senare år har den lett till en att mäns inkomster ökat mer än kvinnors.

Varför går det så långsamt? Det var en fråga som återkom under ett seminarium om löneskillnader och ekonomisk jämställdhet, anordnat av Work and employent research centre vid Göteborgs universitet. För trots alla jämställdhetspolitiska åtgärder som gjorts genom åren kvarstår faktum: Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män, samt har i de flesta fall lägre inkomst än sin partner om de lever tillsammans med en man.

Åsa Löfström, forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet, har ägnat en stor del av sitt arbetsliv åt löneskillnaderna – varför de finns och varför de inte minskar. För de gör de knappast. Sedan 1996 har löneskillnaden, när kvinnors och mäns löner räknas om till heltidslöner, minskat med 1 procentenhet.

I sin senaste studie studerade Åsa Löfström lönegapet inom fyra sektorer på arbetsmarknaden – tjänstemän inom privat sektor, arbetare i privat sektor, statligt anställda och kommunalt anställda. Med hjälp av statistik för de senaste 40 åren har hon undersökt sambanden mellan å ena sidan utvecklingen av lönegapet inom respektive sektor, å andra sidan faktorer som brukar anges som orsaker till löneskillnader.

Kvinnor har kommit ikapp – men det räcker inte
Åsa Löfström tittade bland annat på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, samt andelen kvinnor som går vidare till högre studier. På båda dessa områden har det skett stora förändringar sedan 1973. 2012 deltog 79 procent av kvinnorna aktivt på arbetsmarknaden, och 83 procent av männen. Samma år var det cirka 50 procent fler kvinnor än män som registrerade sig för eftergymnasial utbildning.

Dessa förändringar har i viss mån bidragit till minskade lönegap bland industriarbetare, statligt anställda och kommunalt anställda. Men trenden är inte entydig, och för gruppen tjänstemän inom privat sektor har effekten uteblivit helt.
– Uppenbarligen finns det motkrafter där, säger Åsa Löfström. Det kan till exempel vara att vi har gått från en centraliserad, mer kontrollerad lönesättning, till att den har blivit mer individuellt inriktad.

Ju äldre mammor desto mindre lönegap
Studien visar att lönegapet har ökat under perioder då arbetslösheten varit högre. Den enda faktorn som genomgående gett ett minskat lönegap i alla sektorer är vid vilken ålder kvinnor får sitt första barn: Ju äldre kvinnor är i genomsnitt, desto mindre blir lönegapet.
Åsa Löfström tycker att studien ger relevant underlag för var fortsatta insatser för jämställda löner behöver sättas in.

– Tidigare fick man höra att kvinnor är för dåligt utbildade, eller att de inte har jobbat lika länge som män. Nu är de lika utbildade och har arbetat länge. Då är det kanske dags att tänka i den andra banan – att män behöver komma ikapp kvinnor när det gäller ansvaret utanför arbetsmarknaden. För konjunkturens vindar kan vi som enskilda inte styra över.

Svårt mäta ekonomisk jämställdhet

Anita Nyberg, forskare vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet, gästade seminariet för att berätta om en utredning hon nyligen avslutat på uppdrag från regeringen. Uppgiften var beskriva hur den ekonomiska jämställdheten har utvecklats under de senaste tio åren. Svaret beror till stor del på vad man lägger in i begreppet ekonomisk jämställdhet, samt hur man mäter, betonar Anita Nyberg.
Sett till disponibel inkomst, alltså vad individen har att leva av sett till såväl lön, transfereringar, familjestöd och skatt, så har skillnaden mellan kvinnor och män ökat med 7 400 kronor under perioden. En orsak är troligtvis jobbskatteavdraget, enligt Anita Nyberg.

– Utjämningseffekten av skatter och transfereringar var större 2001 än 2012. Så den ekonomiska politiken har mycket större betydelse än jämställdhetspolitiken.

Om skillnaden istället mäts i procent verkar den ha minskat en aning. Skälet till att resultatet skiljer sig beroende på hur inkomstgapet mäts är att kvinnors disponibla inkomst ökat mer än männens, sett i procent. Men eftersom det sker från olika utgångslägen leder det till att männens faktiska inkomst i kronor ökar mer.
Anita Nybergs främsta slutsats är att det behövs tydligare definitioner av vad som menas med ekonomisk jämställdhet, samt bättre indikationer för hur det ska mätas.

– Man kan inte mäta om man går åt rätt håll om man inte vet åt vilket håll man ska gå.

AV: Fatima Grönblad

Artikeln publicerades först på: genus.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?