Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Nytt forskningsprojekt om barnlöshet ur ett historiskt perspektiv

Nyhet: 2015-06-05

My Klockar Linder är ny postdoktor i idé- och lärdomshistoria. Under två år kommer hon att forska om barnlöshet – som problem och som möjlighet.

I sin forskning kommer My Klockar Linder att undersöka barnlöshet som politisk, social och medicinsk kategori.

– Barnlöshet är något som i dag betraktas som ett väldigt stort problem och som diskuteras mycket. Jag skulle vilja titta bakåt – vem har ansetts vara barnlös och vad det har inneburit, vems problem har det varit och vem ska lösa det? säger hon.

I dag förutsätts det att de flesta vill ha barn, det går att få hjälp med sin barnlöshet och samhällsapparaten – med bland annat förskolor – gör det möjligt att både ha barn och göra karriär. Men normen att ha barn kan ha etablerats under 1900-talet, menar My Klockar Linder.

– Numera finns det möjligheter och rättigheter kopplat till barnfrågan, men en homosexuell man på 50-talet kan knappast ha klassats som ”barnlös”. Han stod utanför det. I dag klassas man lätt som barnlös om man inte har barn, för det ska gå att få barn. Det skulle jag vilja problematisera, diskutera och belysa ur ett historiskt perspektiv.

My Klockar Linder kommer bland annat att använda de kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg för att få veta mer om de kvinnor som gjorde politisk och akademisk karriär på 10- och 20-talet.

– Många av dem var engagerade i kvinnors och barns rättigheter, men det engagemanget förutsatte ofta att de inte hade egna barn.

Är det några särskilda personer du ska titta närmare på?

– Ja, Elin Wägner är en sådan person, och kvinnorna i Fogelstadgruppen. De måste ha reflekterat över detta, och jag vill se om det fanns någon typ av diskussion kring det här hos dem. Jag vill ta fasta på att det inte nödvändigtvis ska ses som ett problem att vara barnlös. Själva ordet i sig är problematiskt, det förutsätter att man vill ha barn. Kanske är det bättre att kalla det barnfrihet. Jag ska ta avstamp i en sådan diskussion, att det kan innebära möjligheter att inte ha barn.

My Klockar Linder disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet år 2014. Avhandlingen hette Kulturpolitik: Formeringen av en modern kategori.

– Den handlade om hur det moderna kulturpolitiska begreppet har uppstått som ett område där det går att göra politiska insatser. I dag pratar vi om kulturpolitik som ett område där det går att skapa kunskap och som vi kan hantera på olika sätt.

Har du någon koppling till Göteborgs universitet sedan tidigare?

– Nej, men jag har alltid velat vara i Göteborg! Sven-Eric Liedman har ju varit väldigt kopplad dit, och är man då som jag intresserad av politisk idéhistoria har det varit ett ställe man vill vara på. Men jag tog mig aldrig dit som student, därför ska det bli väldigt roligt att komma till Göteborg nu i stället.

Vad har du för intressen utanför jobbet?

– Jag umgås med familj och vänner, och håller på med militärträning ute i skogen. Jag åker skidor också, jag åkte Vasaloppet i vintras, och tycker väldigt mycket om snö. Jag tycker också väldigt mycket om marsvin.

Har du massa marsvin hemma?

– Bara två, det räcker bra så. Jag tycker om fåniga djur, och marsvin är bland de fånigaste djur som finns. Men de är trevliga, sitter och tuggar i buren och gör små ljud. De är sociala men ändå lätthanterliga.

 

My Klockar Linder påbörjade sin tvååriga anställning vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, den 1 juni.

 

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?