Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Genusforskare ställer krav på regeringen

Nyhet: 2015-05-14

En rådgivande forskningspolitisk genuskommitté vid utbildningsdepartementet. Det är ett av kraven som Sveriges genusvetenskapliga forskningsmiljöer ställer i en skrivelse till regeringen. Ett annat krav är att skapa större långsiktighet vad gäller befattningar inom akademin. 

Förutom de positioner som finns i genusvetenskap är det ovanligt med doktorandanställningar, lektorat eller professurer med genusinriktning inom olika discipliner. Fler utlysningar behövs också för juniora forskare och forskarassistenter.

Forskningsråden behöver bli bättre på att bedöma genusforskning på ett rättssäkert och rättvist sätt. I dag sorteras genusvetenskap under humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet, vilket missgynnar de forskare som är verksamma inom andra discipliner som natur- och teknikvetenskap eller medicin. För att komma tillrätta med det föreslås i skrivelsen att forskningsråden måste säkerställa genuskompetens inom alla beredningsgrupper.

Bild på Liisa HusuLiisa Husu är professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, en av de medverkande forskningsmiljöerna. Hon lyfter vikten av ett samlat grepp om genus i forskningspolitiken:

- Sverige är internationellt ett föregångsland i både forskning och jämställdhet, globalt och i Europa. Det är hög tid att ta mer samlade grepp i hur genus, jämställdhet och mångfald uppmärksammas och systematiskt integreras i den svenska forskningspolitiken. En viktig del av detta är att förbättra genusforskningens villkor på lärosäten och forskningsfinansieringen, säger Liisa Husu. 

Genusforskningen kvalitetssäkrar jämställdhetsarbetet

Att stärka genusforskningen gagnar även arbetet med jämställdhet i akademin, inte minst genom att möjliggöra ett kvalitativt, kunskapsbaserat förändringsarbete. Genusforskningsmiljöerna framför krav på en rad åtgärder för att motverka ojämställdhet i akademin. Bland annat föreslås att samtliga högskolor och universitet jämställdhetsintegrera sina verksamheter och ekonomiska sanktioner bör införas för de lärosäten som inte uppfyller rekryteringsmål för professorer.

Samtidigt lyfter forskarna vikten av att inte sammanblanda genusforskning och praktiskt jämställdhetsarbete. Genusforskningen är central för den kunskapsgrund som krävs för ett framgångsrikt arbete mot ojämställdhet, men det är viktigt att värna genusforskningens autonomi i relation till jämställdhetspolitiken. I underlaget tydliggörs att det behövs breda satsningar på genusforskning och annan kritisk forskning som inte enbart handlar om jämställdhet.

Viktigt underlag till forskningspropositionen

Nationella sekretariatet för genusforskning har samordnat arbetet. Kerstin Alnebratt är föreståndare på sekretariatet. Hon menar att underlaget till regeringen är viktigt på flera sätt.

Bild på Kerstin Alnebratt

- Forskningsberedningen behöver inspel från många håll inför forskningspropositionen 2016. Många av de förslag som skrivelsen tar upp handlar om forskningens generella villkor. Men precis som många andra forskningsområden har genusforskningen speciella villkor som också måste artikuleras. Det här inspelet är ett sätt att höja kvaliteten i forskningen. Det blir tydligt att genusforskningen delar villkor och utmaningar med andra forskare men också att genusforskare har specifika problem som behöver åtgärdas.

Läs mer

Läs underlaget i sin helhet

Genus 2016 – för forskning i framkant. Ett underlag för forskningspolitiken

AV:

Artikeln publicerades först på: genus.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?