Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

För jämn fördelning krävs rättvis bedömning

Nyhet: 2015-05-04

Stöd till unga forskare, breddad rekrytering, och jämn fördelning av forskningsanslag. Det är exempel på vad regeringen vill satsa på för att uppnå jämställdhet i akademi och i forskningsfinansiering.

- För att bli en framstående forskningsnation krävs en jämställd akademi. Allt annat vore slöseri med kompetens som vi vet finns jämnt fördelat i befolkningen, sa Helene Hellmark Knutsson minister för högre utbildning och forskning på seminariet Fördelning eller förfördelning i Stockholm 23 april.

Universitet och högskolor i Sverige är inte jämställda arbetsplatser. Forskningsråden brottas med att behandla forskningsansökningar jämställt.

Trots att vi har höga förväntningar på att det är den bästa forskningen som ska beviljas medel så finns det stora brister i systemet. Fler män än kvinnor gör forskarkarriärer, medan fler kvinnor än män undervisar. Män blir oftare än kvinnor forskningsledare och professorer, och män har större tillgång till forskningsrådens pengar.

Kan position förklara ojämställdhet?

Louise Grip, projektassistent på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, redovisade preliminära resultat från en forskningsöversikt om genus, jämställdhet och forskningsberedning.

Överstikten visar bland annat att många utfallsstudier som analyserat hur forskningsmedlen fördelas mellan kvinnor och män pekar mot att fördelningen är ojämställd.

Samtidigt kommer flera andra studier fram till att utfallet är neutralt. I de studierna har ofta akademisk position använts för att förklara skillnader som finns när det gäller hur stor andel av forskningsmedlen som går till kvinnor respektive män.

Frågan är, menade Louise Grip, om akademisk position går att betrakta som en neutral variabel som bortförklarar ett ojämställt utfall.

- Vi vet ju att akademin är allt annat än jämställd. Var man befinner sig i det akademiska systemet är i hög uträckning präglat av kön. Därför borde vi fråga oss: kan ett forskningsfinansiellt system betraktas jämställt om det upprätthåller, snarare än motverkar, de ojämställda strukturer som vi vet att akademin präglas av, sa hon.

Jämställdhetsintegrering det arbetssätt som gäller

Arbetet med nästa forskningsproposition pågår och regeringen har bland annat tillsatt en expertgrupp som ska lämna konkreta förslag på hur jämställdheten i högskolan ska stärkas. En dialog med högskolesektorn är viktig för regeringen, menar Helene Hellmark Knutsson.

- Det är helt avgörande, och det är också viktigt att vi följer upp vad sektorn gör och hur man jobbar, och så småningom också resultaten. Men det får inte bara vara resultatfokus. I ett förändringsarbete måste man titta på processerna dit och då handlar det om medvetenhet, men också om faktiska åtgärder som är verkningsfulla, sa hon.

För att komma åt problemen anser hon att det är viktigt att forskningsfinansiärer och lärosäten ständigt arbetar med jämställdhetsintegrering och att ständigt förse fältet med kunskap om genus och jämställdhet.

- Lärosätena har ju i uppdrag att jobba med jämställdhet, men vi behöver bli duktigare på att tydliggöra att jämställdhetsintegrering är det arbetssätt som man ska ha och att vi också följer upp och utvärderar hur det går, sa Helene Hellmark Knutsson i en intervju efter seminariet.

Forskningsfinansiering är jämställd i det faktiska utfallet, fördelningen av medel, menade hon, men det krävs också att bedömningsprocesser befrias från könsbundna fördomar.

- Kunskap om hur föreställningar om till exempel kön påverkar en när man bedömer meriter och forskningsidéer är också en viktig del i att se till att det är mer jämställt. Man behöver helt enkelt frigöra sig ifrån könsbundna uppfattningar som inte är relevanta för bedömningen av forskaren eller forskningsidén, sa Helene Hellmark Knutsson.

Lärosäten har störst ansvar

I den avslutande paneldebatten var paneldeltagarna överens om att lärosätena behöver bli bättre på att rekrytera forskare, stödja nya forskare i deras karriärvägar.

Det fanns också enighet kring att forskare behöver få möjlighet att forska i sin anställning, så att de inte är helt beroende av forskningsrådens finansiering.

- Vi behöver ge tillräckligt bra förutsättningar för kvinnor. Flest studenter och doktorander är kvinnor, men sen händer det någonting. Det är viktigt att vi har tydliga karriärtjänster och en tydlig finansiering. Och då måste vi ha basfinansiering ut till lärosätena, det här kan inte vara beroende av externa delar, sa Pam Fredman, ordförande för arbetsgivargruppen, SUHF samt rektor vid Göteborgs universitet.

Även Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet, ansåg att lärosätena bör stå för huvudfinansieringen genom anställningar. Forskningsråden bör, menar han, ge projektpengar utöver detta. Lärosätena anser han är de som har störst ansvar att säkerställa jämställdheten i hela systemet, genom jämställda rekryteringsprocesser.

- Det är forskningsutförarna som i huvudsak har ansvaret att anställa forskarna, och därmed för att obalansen förändras, sa han.

Bättre forskning med variation

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, återkom till frågan om kvalitet flera gånger under panelsamtalet. Med diversitet, olikheter i bakgrund och inriktning bland de forskare som anställs, blir forskningen bättre, anser han och menar att svenska universitet behöver bli bättre på, och satsa mer på, rekrytering, mobilitet och ledarskap.

- Det är faktorer som tvingar fram en slags lokal omprövning av vilka vi är, vad vi gör, med vem gör vi det och i vilket sammanhang. Tittar man på de riktigt framstående universiteten i världen så är det som forskaren inte känner igen, och därmed blir stimulerad av, en väldigt viktig drivkraft, sa Mats Benner.

Som en del i projektet JiM, Jämställdhet i myndigheter, arbetar Vetenskapsrådet med jämställdhetsintegrering, vilket Sven Stafström redan nu såg lyckade effekter av. Han önskade också få se att även myndigheten universitetet arbetar på samma sätt och beklagade att inga lärosäten ingår i JiM.

Vetenskapsrådets största problem när det gäller jämställdhet anser han är att män står för majoriteten av forskningsansökningarna.

- När det gäller vårt huvudinstrument som är det fria projektbidraget så är andelen sökande kvinnor cirka 30 procent, och inom naturvetenskap bara 20 procent. Så det är ett enormt problem att komma till rätta med, att i numerären hitta en bättre balans, sa Sven Stafström.

I dag är Vetenskapsrådets mål att beviljade ansökningar ska vara jämnt fördelat utifrån andelen kvinnor och män som sökt inom olika områden. Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, påpekade att det blir ett problem att räkna så, eftersom det är meritokrati som ska styra. Jämställdhet i beredningsprocessen borde därför också kunna innebära att det blir ojämnt fördelade bidrag.

- Det kan ju vara helt rätt att männen ska ha mer. Det skulle också kunna vara så att i vissa sektorer och just det året och i just den beredningsgruppen är det kvinnor som ska ha mer. Men då måste vi ju säkerställa att den här processen är fri från irrelevanta föreställningar om kön, eller om annat, som gör att de som borde ha inte får.

För att åstadkomma jämställdhet räcker det inte, menar hon, att säkerställa att utfallet återspeglar andelen bland de sökande.

- För att det på allvar ska bli ett meritokratiskt korrekt system måste vi snarare dekonstruera systemet och se till att vi får bort irrelevanta faktorer i bedömningsprocessen, sa Kerstin Alnebratt.

På seminariet presenterades två rapporter, Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv från Statskontoret, respektive En jämställd process? från Vetenskapsrådet, VR.

Presentationerna pekade i samma riktning, akademin är inte jämställd och det finns könsstereotypa föreställningar som hindrar kvinnors forskarkarriärer. VRs rapport visar också att inte heller beredningsprocessen, när forskningsansökningar behandlas i forskningsrådens beredningsgrupper, är jämställd. 

Läs mer om Statskontorets respektive VRs rapporter:

Basanslag till forskning skapar ojämställdhet

Vetenskapsrådet belyser bristen på jämställdhet

AV:

Artikeln publicerades först på: genus.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?