Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Akademisk position - en genusfråga

Nyhet: 2015-06-15

I en kommande forskningsöversikt från Nationella sekretariatet för genusforskning analyseras studier av jämställdhet i forskningsfinansiering. En av författarna är Louise Grip:
– Studierna av kollegial bedömning visar att partiskhet och diskriminering hänger samman med outtalade föreställningar om kvalitet.

Den kommande forskningsöversikten omfattar studier av utfall i forskningsansökningar, såväl som kvalitativa undersökningar av hur den kollegiala bedömningen av ansökningar praktiseras.

– Forskningsfältet är överens om att kollegial bedömning trots allt är det bästa verktyget som finns att tillgå. Men det kräver ett reflexivt förhållningssätt och en medvetenhet om att olika sätt att rama in bedömningsprocessen möjliggör olika typer av forskning, säger Louise Grip, som tillsammans med Fredrik Bondestam har skrivit forskningsöversikten.

De allra flesta utfallsstudierna visar att kvinnor missgynnas, det vill säga får mindre forskningsmedel än män. Bara en studie kunde visa att män missgynnades. Men särskilt intressant var det att undersöka de studier, drygt en tredjedel, som hade kommit fram till att utfallet kan betraktas som neutralt.

Kvinnor mer sällan professorer
Louise Grip menar att det neutrala utfallet handlar om vilka variabler som använts som könsneutrala. Och det grundas i antaganden som i högsta grad kan problematiseras.

– I 16 av dessa 21 studier har man vid en första statistisk analys sett en skillnad i utfall mellan kvinnor och män. När man sedan kontrollerat mot andra faktorer, framför allt akademisk position, så har könsdifferensen försvunnit. Om vi ska hårdra det finns alltså inte ojämställdheten i systemet för forskningsfinansiering, utan det handlar framför allt om att kvinnor inte är professorer.

Samtidigt har forskning tidigare visat att det akademiska systemet är allt annat än könsneutralt. Var i det akademiska systemet någon befinner sig – från lektor till professor – är i stor utsträckning präglat av kön, något som även många av utfallsstudierna belyser på ett översiktligt plan. Trots det används inte kön som en analytisk kategori för att förstå även den akademiska positionen som könad.

– Vi menar att det inte går att betrakta akademisk position som en neutral variabel som förklarar bort ett ojämställt utfall. Istället borde vi fråga oss: Kan ett system för forskningsfinansiering betraktas som jämställt om det upprätthåller, snarare än motverkar, de ojämställda strukturer som vi vet att akademin präglas av?

Inget fastlagt mått på kvalitet
De kvalitativa studier som ingår i forskningsöversikten handlar till största delen av kollegial bedömning – alltså de processer där vetenskaplig kvalitet utvärderas. Det är den mest vedertagna metoden för att fatta beslut om vilka forskningsansökningar som ska tilldelas medel.

Om de kvantitativa studierna utgår från en syn på kvalitet som någonting självklart, för att kunna avgöra om kvinnor förfördelats vid tilldelning av medel, så visar de kvalitativa studierna att det inte finns ett fastlagt och säkerställt mått på vad vetenskaplig kvalitet är.

– Här blir det tydligt att en mängd strukturella villkor påverkar vilken typ av forskning som får finansiering, säger Louise Grip.

Särskilt sammansättningen av bedömningspaneler är en fråga som intresserar forskningsfältet. Man har nämligen kunnat visa att bedömare har olika förståelse för vad kvalitet är. Det hänger ofta ihop med bedömarnas teoretiska eller ämnesmässiga tillhörighet.

Ett exempel från studierna är att bedömare kan resonera på olika sätt om kvinnors och mäns kompetenser.
– Det kan handla om att män oftare definieras som ”brilliant scientists”, medan kvinnor snarare klassificeras som ”good scientists”. De observationsrapporter som Vetenskapsrådet gjort har också pekat på sådana skillnader, där bland annat kvinnors självständighet i starka forskargrupper ifrågasattes oftare än mäns.

Forskningsöversikten från Nationella sekretariatet för genusforskning publiceras efter sommaren. De preliminära resultaten presenterades på seminariet Fördelning eller förfördelning? i Stockholm den 23 april.
 

AV: Jimmy Sand

Artikeln publicerades först på: genus.gu.se

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2015-03-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?