Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vikten av en utbildning som bidrar till vidgad livsförståelse

Inledande inlägg till panelsamtal om utbildning

Christina Osbeck
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Göteborgs universitet

I forskning om etik framställs ibland en moralisk känslighet som grundläggande för vidare bedömningar av det goda, rätta eller rättvisa. En sådan känslighet kan förstås som relaterad till vårt seende och vår livsförståelse. En viktig del av en utbildning för etisk medvetenhet och rättvisa kan därför sägas handla om att bidra till vidgad livsförståelse. I detta sammanhang ser jag humanioras bidrag som centralt. Samtidigt måste en sådan tes placeras i ett sammanhang där skolans segregering, lärarutbildningens dilemma och vikten av lärarutbildningsrelevant forskning framhålls.

Skolans segregering och lärarutbildningens dilemma

En ökad skolsegregering är en fråga som inte kan gås förbi när utbildning och rättvisa står på agendan. Skolverket har under lång tid pekat på ökade skillnader i prestation och meritvärde relaterat till skoltillhörighet. Flera studier, bl.a. från Göteborgs universitet, har visat på hur undervisningsgrupp får allt större betydelse som förklaring till hur elevers prestationer varier.

I det forskningsprojekt jag förnärvarande arbetar, EthiCo, betonar intervjuade elever vikten av gedigen kunskap som grund för sina ställningstaganden om det goda och det rätta. Det vi inte diskuterat då är deras olika förutsättningar att utveckla en sådan kunskap – beroende på skolsammanhang.

Samtidigt vet vi att en god undervisning och lärares skicklighet kan göra skillnad, vilket gör det än mer bekymmersamt att läraryrket inte i tillräcklig grad attraherar. Vi har svårt att rekrytera studenter vilket ställer höga krav på lärarutbildningen som behöver vara den allra bästa för att kompensera för detta. Det måste ses som angeläget att stärka såväl läraryrkets som lärarutbildningens vetenskapliga grund. Det har hävdats att lärare i för liten grad tar del av forskning men man kan också fundera över om det i tillräcklig grad finns relevant forskning att tillgå. Inom mitt eget SO-didaktiska fält är fortfarande empirisk klassrumsforskning en bristvara. Det behövs mer forskning, på bred front, för att forskningsförankra lärarutbildningen.

Vikten av en utbildning som bidrar till en vidgad livsförståelse

Samtidigt som vi behöver ett gediget underlag för att visa och följa skolans kunskapsutveckling finns i dagsläget en olycklig fokusering på mätbara kunskaper och prestation i sig. I för liten grad diskuterar vi vad vi vill ha skolan till; dess uppgift och syfte.

Inom EthiCo har vi haft anledning att särskilt uppmärksamma Martha Nussbaum som i Not for profit: Why Democracy Needs the Humanities kritiserar hur skolor i väst drivs mot en få-ämnesskola med fokus på drillande av mätbar fakta. Kanske kan detta, menar hon, leda till ökning av BNP, men den bidrar därmed inte till större rättvisa. Istället framhåller hon värdet av humaniora – litteratur, historia, religion och filosofi – eftersom de förmår bidra till kritiskt tänkande, inlevelse och fantasi. Dessa förmågor lyfts fram som grundläggande i och för ett demokratiskt samhälle.

Ett viktigt bidrag är hur dessa ämnen förmår vidga vår livsförståelse, bortom den egna horisonten och erfarenheten som vi genom vardagens begränsningar förmår skaffa oss. En vidgad livsförståelse, inlevelse, kritiskt tänkande och fantasi, ökar våra möjligheter att på ett insiktsfullt sätt välja och verka för det goda och rättvisa.

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2017-05-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?