Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utställning: Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Anna Johansson
Kvinnsam - nationellt bibliotek för genusforskning
Göteborgs universitet

På temat hur rättvisa förhåller sig till genus, finns det många exempel både historiskt och i nutid. KvinnSam har i en utställning valt att lyfta ett exempel som relaterar till vårt arkivmaterial, och som är aktuellt på grund av ett förestående 100-års jubileum. Det handlar förstås om kvinnans politiska rösträtt.

Även KvinnSam startade som ett projekt för rättvisa med syftet att synliggöra litteratur om kvinnorörelser och kvinnors villkor samt att bevara kvinnorörelsens och enskilda kvinnors efterlämnade papper/arkiv. Man önskade också underlätta kvinnliga forskare möjligheter publicera forskningsresultat genom att starta en förlagsserie. När KvinnSam grundades 1958, då under namnet Kvinnohistoriskt arkiv, var detta helt och hållet ett privat initiativ av tre kvinnor, Asta Ekenvall, Rosa Malmström och Eva Pineus.

Som en del av Göteborgs universitetsbibliotek kallas verksamheten idag KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning, och är både ett specialbibliotek och en arkivinstitution.
 

För att återgå till den politiska rösträtten, har KvinnSam, tack vare grundarnas arbete, flera arkiv knutna till detta. Bland personarkiven återfinns Gulli Petrini, Frida Steenhoff, Elin Wägner, Emilia Broomé, Ellen Hagen och Karolina Widerström. Bland våra föreningsarkiv finns material från flera lokala föreningar för kvinnans politiska rösträtt såsom Eksjö, Motala, och Nyköping. Vi har lokala föreningar för Fredrika Bremerförbundet som Göteborgskretsen och Uddevallakretsen. Värt att nämnas är också Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och Svenska kvinnors medborgarförbund. Mycket arkivmaterial som rör frågan finns förstås på andra arkivinstitutioner som Riksarkivet.

På Exploiting Justice visades tre bilder på temat kvinnors kamp för rösträtt. Bilderna representerar förstås bara en bråkdel av kampen, urvalet är gjort utifrån våra arkiv.

Gul vimpel med texten "Rösträtt för kvinnor". Reproduktion: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotekDen gula vimpeln är kampanjmaterial från Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades i början av 1900-talet.

Elin Wägner inför de 30 banden med 350 000 underskrifter som samlades in 1913-1914 till stöd för kvinnlig rösträtt. Reproduktion: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotekDet svart-vita fotografiet visar rösträttskvinnan, journalisten och författaren Elin Wägner stående framför en hög av pärmar innehållande de 350 000 insamlade namnunderskrifterna. Den stora namninsamling för kvinnlig rösträtt som gjordes 1913 efter att den första propositionen om kvinnors rösträtt och valbarhet i riksdagsval lagts fram och röstats ner 1912.

Vykort. Karta över Norden, Sverige vitt, övriga länder orange. Text i Sverige: Det enda land i Norden där kvinnorna ej ha rösträtt. Text överst till vänster: Politisk rösträtt för kvinnor: Finland 1906 Norge 1907 Danmark 1915 Sverige ? Reproduktion: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotekRösträttsvykortet illusterar att Sverige var sist i Norden med att ge kvinnor rösträtt.

Josefin Rönnbäck beskriver i sin avhandling, Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921, den organiserade rösträttskampen som en tudelad kamp mellan Sveriges allmänna rösträttsförbund och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

1919 lades för tredje gången propositionen fram och gick igenom (Kungl. Maj:ts proposition nr 358). Detta innebar att kvinnor fick rösträtt från 23 års ålder och blev valbara. 1921 ändrades riksdagsordningen (SFS 1921:20) och det första valet hölls där kvinnor fick rösta. 47 procent av de röstberättigade kvinnorna deltog i valet (av röstberättigade män deltog 60 procent). Efter valet tog fem kvinnor plats i riksdagen: Kerstin Hesselgren i första kammaren, Bertha Wellin, Agda Östlund, Nelly Thüring och Elisabeth Tamm i andra kammaren.

Trots att kvinnor blev rösträttsberättigade 1919 var det fortfarande många som inte fick rösta i valet 1921, det dröjde exempelvis till1945 innan egen försörjningsförmåga avskaffades som rösträttsstreck.

Läs mer på vår webb



Det finns många fler exempel temat rättvisa och genus i våra arkiv. Några av dessa ges exempel på i våra andra kvinnohistoriska portaler.

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2017-05-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?