Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Introduktion till vandrande seminarium - stadsvandring

(O)Rättvisa i staden, den 28 oktober 2016

Cecilia Lagerström
Högskolan för scen och musik (HSM)
Göteborgs universitet

Stadsvandringen syftade till att utforska ett antal platser i stadsdelen Haga, genom formatet av ett vandrande seminarium. Vandringen tog sin början i utkanten av Haga, i periferin eller baksidan, för att närma sig Hagas "centrum" eller "framsida". Tanken om baksida och framsida hänger ihop med en stads marknadsföring av sig själv och synen på attraktiva och mindre attraktiva platser. Det finns en plats-hierarki i en stad, också i en stadsdel. Det finns också mer attraktiva och mindre attraktiva invånare, vars närvaro kan förskjutas på olika sätt (och med hjälp av olika stadsplaneringsstrategier). Att närma sig Haga från dess periferi innebar att komma in "från sidan" och först möta dess avgränsningar och ytterkanter. Det fanns en närvaro av något nedprioriterat och osynliggjort hos dessa platser, som jag ville placera i fokus, och undersöka.

Frågan om rättvisa aktiveras så snart innebörden i begreppet offentligt rum kommer på tal. Det ges ofta dels definitionen "en tillgänglig plats för alla i samhället", och dels "ett gemensamt utrymme där åsikter fritt får uttryckas". Nationalencyklopedin definierar offentligt rum som "den del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker. Husens fasader, plank och vegetation kan betraktas som väggar i det offentliga rummet." I stadsvandringen besöktes torg, gator och ett parkområde men också vegetation i gränslandet och en innergård i ett bostadsomårde.

Innerstaden, dit Haga numera kan räknas, kan också ges ett särskilt värde som offentlig arena, eftersom olika grupperingar av människor ofta tar sig in till en stads centrum för att mötas och göra aktiviteter tillsammans. Det argumentet låg också bakom striden för ett allaktivitetshus i Haga i början av 1970-talet, med den uppmärksammade ockupationen av Hagahuset. Att människor, oavsett bakgrund, skulle kunna mötas på en gemensam arena i stadens centrum.

I människors möten med platser finns det flera olika aspekter som påverkar upplevelsen. Det handlar förstås om stadsplanering och den fysiska utformningen av platsen, men också om hur de rumsliga praktikerna ser ut i området, dvs hur människor agerar och hur stadsrummet fungerar i praktiken. Dessutom inverkar offentliga diskurser om platsen ifråga (narrativ om platsen) på människors uppfattningar.

Haga är i sig en intressant stadsdel i det här sammanhanget eftersom dess historia kopplar till diskussionen om gentrifiering, segregering, stadsomvandling och det offentliga rummet. Haga har debatterats de senaste decennierna, inte minst i samband med den stora rivningsvåg som ägde rum på flera håll i Sverige från 1960-talet och framåt. Hela Haga planerades i princip att jämnas med marken men starka protester från medborgare stoppade till sist rivningarna. Efter hand blev det tydligt att den tidigare befolkningsgruppen i Haga hade börjat omformats till en betydligt mer välbeställd sådan.

Samtidigt är svårt att ge en entydig bild av Haga, det finns flera olika diskurser och narrativ i omlopp samtidigt. Vissa är direkt motsägande. Det finns de som lyfter fram den gamla tidens sociala samvaro och politiska engagemang, andra som etiketterar de äldre tidsperioderna som erbarmliga och eländiga, vissa källor talar om Haga som söndertrasat av rivningarna, andra hävdar ett den största delen har bevarats, det finns uppgifter om att utflyttningen varit stor samtidigt som andra hävdar att många stannat kvar och att Haga är differentierat.

Vem har rätt till staden?

Hur tar vi plats i den?

Hur kan vi - denna grupp specifika individer - vistas i Haga idag denna fredag eftermiddag?

Se även Dokument fårn vandrande seminarium - stadsvandring

Sidansvarig: Kristina Hermansson |Sidan uppdaterades: 2017-05-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?